Elitidrott och studier

Den svenska idrottsmodellen bygger på en bred folkrörelse där alla ska ha en möjlighet att testa på olika idrotter och finna sin favorit. Genom den breda ansatsen ökar också möjligheten att få fram duktiga elitidrottare men det kan ta tid för en person att hitta rätt idrott och för personen att blomma ut. Samma tänk finns när det gäller själva elitsatsningen. Aktiva ska kunna satsa helhjärtat på sin idrott och samtidigt säkra en utbildning, så kallat dubbla karriärer. Tidigare var det många framgångsrika idrottare som hamnade i svåra problem efter avslutad karriär när de saknade utbildning och plan för fortsatt försörjning.

Det är här riksidrottsgymnasier (RIG), nationell idrottsutbildning (NIU), riksidrottsuniversitet (RIU) och elitidrottsvänliga lärosäten (ELV) kommer in i bilden. Det handlar om olika former av samverkan mellan staten, idrottsrörelsen, kommuner och regioner för att möjliggöra de här dubbla karriärerna för idrottssatsande. Nu har regeringen sett över formerna på gymnasienivån för det har blivit en väldig flora av aktörer sedan riksidrottsgymnasierna kompletterades med regionala och lokala alternativ (NIU). Det gäller att hitta balansen mellan att verkligen stötta elitaktiva med stor potential och att bereda möjligheten för så många som möjligt så att vi inte missar någon som tex utvecklas sent eller som inte vill flytta från sin hemmiljö i tidig ålder.

Riksidrottsgymnasierna växte fram på 70-talet och var under många decennier en fantastisk aktör för att fostra fram idrottare. Men det är också en utmaning att flytta hemifrån som 15/16-åring och därför har det funnits en hel del problem inom systemet genom åren. Och i takt med att allt fler kommuner erbjuder bra anläggningar inom många idrotter och bra utbildningar och man kan resa enklare och snabbare så har betydelsen minskat och fler har nyttjat de lokala alternativen. Samtidigt blir det en viss utarmning av elitprofilen på sina håll.

Parallellt går allt fler vidare till högre utbildning och när man verkligen har inlett en elitkarriär och behöver samhällets stöd så har inte resurserna och samordningen funnits där på samma sätt. Därav framväxten av riksidrottsuniversitet och elitidrottsvänliga lärosäten. Det är dock en ung företeelse i jämförelse och något som etablerat sig ordentligt först på 2010-talet. Så även om det är positivt att idrottsgymnasierna nu ses över skulle det behövas ett helhetsgrepp när det gäller elitidrott och studier i Sverige!

Läs mer här:

https://www.regeringen.se/4a0917/contentassets/77dc50d0c09c41ffba60a82a34700d3d/idrottsutbildningar-i-gymnasie–och-gymnasiesarskolan

https://www.rf.se/contentassets/12b2b3db9b88485e847b3c7771d21b3d/nationella-riktlinjer-dubbla-karriarer.pdf

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: