Maktdelningens principer

Den franske 1700-talsfilosofen Montesquieu talade om maktdelningsprincipen som handlar om att separera lagstiftande, verkställande och dömande funktioner i en stat. Detta för att de olika funktionerna ska uppväga och utöva kontroll över varandra och maktmissbruk undvikas. Ett annat begrepp är checks and balances som syftar till att kontroll och balans upprätthålls så att ingen individ eller instans har inflytande från flera håll, köper sig inflytande eller har oproportionerlig makt. Ett tredje begrepp som ofta används för att beskriva ett välfungerande demokratiskt system är good governance. Allt det här blir lätt teoretiskt men det handlar om att ha koll på vilken makt och funktion ett organ i en organisation har. Dels utifrån den skrivna stadgan och dels i praktiken.

I en demokratisk stat stiftar parlamentet lagar. Parlamentet tillsätts utifrån valresultatet. Parlamentet utser en regering, (eller i vissa länder väljs en president separat), som verkställer lagarna och styr landet och domstolsväsendet hanterar tillämpningen i enskilda rättsfall. I ett idrottsförbund är det förbundsårsmötet som genom ombud från klubbar och distrikt fattar beslut om övergripande strategier och mål för verksamheten, väljer styrelse och ordförande och utser valberedningen som har att följa styrelsens arbete och föreslå ledamöter och ordförande. Ett förbund kan ha andra starka intressenter som stora sponsorer eller extremt duktiga idrottare. Alla är viktiga men man måste agera utifrån sin roll och plattform och inte blanda dem samman.

Till helgen är det dags för Svenska Friidrottsförbundets uppskjutna årsmöte och det har under året visat sig att det där behövs en liten snabbkurs i de här frågorna. Tidigare i sommar skrev jag om den inom rörelsen mycket omdiskuterade händelsen när några ur styrelsen träffade delar av valberedningen för att framföra kritik mot sittande ordföranden i syfte att få denne utbytt.  Och nu cirkulerar det ett förslag om att en ledande person i ett av företagen som är större sponsor till förbundet borde bli ordförande i valberedningen. Det är viktigt att man förstår en organisations uppbyggnad och att man kan samtala om de här frågorna på ett öppet och konstruktivt sätt. Digitala årsmöten är bra för att lägga årsberättelser till handlingarna men lämpar sig ofta sämre för en allmän diskussion om good governance och bärande principer. Vi får hoppas att lördagens årsmöte motbevisar detta!

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: